Samarbete mellan hem och skola

Samarbete med hemmet är enklare att bygga upp när läraren har en uppfattning om vårdnadshavarnas bakgrunder. Därför är det bra att känna till grundläggande uppgifter om vårdnadshavare med invandrarbakgrund. Det är bra att ta reda på till exempel om föräldrarna är första eller andra generationens invandrare i Finland och om de har gått i skolan i Finland eller någon annanstans. De föräldrar som har gått i skolan i Finland har automatiskt mera information om landets skolsystem än de föräldrar som inte har gått i skolan i Finland.

Det är också bra att kontrollera vårdnadshavarnas språkkunskaper. Bör man kommunicera med hjälp av tolk? Bör man fästa särskild uppmärksamhet vid språkanvändningen i kommunikationen mellan hem och skola? Det är också viktigt att veta vad som var skälen till invandring för den första generationens invandrare. Under svåra omständigheter räcker nödvändigtvis inte föräldrarnas ork till engagemang i barnets skolgång. Då kan information om omständigheterna hjälpa läraren att uppfatta vilken typ av stöd som behövs och därmed kan ett fungerande samarbete mellan hem och skola utvecklas. Om det verkar som att vårdnadshavarna med invandrarbakgrund behöver hjälp med att stödja sitt barns skolgång, kan läraren till exempel träffa vårdnadshavarna oftare än en gång på hösten och en gång på våren.

Ofta beror behovet av stöd på att Finlands skolsystem till stor del skiljer sig från hemlandets skolsystem. Oenighet kan bero på till exempel varierande uppfattningar om hemmets och skolans fördelning av fostringsområden. Det är bra att klargöra för vårdnadshavarna att de bär det primära ansvaret i barnets fostran. Meningsskiljaktigheter kan uppstå i relation till bland annat utvärdering, läxmängd och att skolan kostnadsfritt stödjer barnen mycket med till exempel stödundervisning. Det är viktigt att erbjuda vårdnadshavarna information om skolan – informationen kan förmedlas till exempel vid utvärderings- och utvecklingssamtal eller under föräldrakvällar. Flerspråkiga videor om den finländska skolan kan vara till hjälp.

Det är viktigt att komma ihåg att alla vårdnadshavare kan behöva hjälp med att stödja sitt barns skolgång oavsett om de är invandrare eller inte. Hjälp bör alltid erbjudas utgående från vårdnadshavarnas bakgrund. Dessutom är inte alla vårdnadshavare med invandrarbakgrund likadana. Bakgrunden, såsom socioekonomisk situation, familjeförhållande, utbildning och anledning till invandring är avgörande för många saker. När lärare skapar sig en uppfattning om vårdnadshavarnas bakgrunder och behovet av stöd gäller följande: ”Anta inte, fråga”.

Utvärderings- och utvecklingssamtal är en viktig del av samarbetet mellan hem och skola. Särskilt i konversationer med vårdnadshavare som håller på att lära sig skolans utbildningsspråk är det viktigt att reservera tillräckligt med tid och komma ihåg att tolkningstjänster finns. Barnet får inte fungera som tolk. Tid behöver reserveras för att diskutera elevens ärenden så att vårdnadshavaren får tillräckligt med information om barnets skolgång och ofta också skolsystemet. Vid överföring av tolkad information går det ofta åt dubbelt så mycket tid, vilket kan kännas betungande för läraren. Skolans regler och ordförråd kan kännas främmande också för tolken, därför är det bra att be om bekräftelse på att informationen mottagits på flera sätt. Varje utvärderingssamtal är en del av både elevens utvärdering och uppbyggandet av tillit mellan hemmet och skolan.

I utvärderings- eller utvecklingssamtalens tecken måste eleven, vårdnadshavaren och läraren träffas minst en gång per läsår, men fler ordnade träffar än så kan gynna samtliga parter.

Som tillägg till allmänna föräldrakvällar är det bra att hålla flerspråkiga föräldrakvällar. Vårdnadshavare med invandrarbakgrund välkomnas till båda föräldrakvällarna, och de får delta i dem efter behag. Flerspråkiga föräldrakvällar bör ordnas för att bekanta sig särskilt med flerspråkiga vårdnadshavare som inte deltar i de allmänna föräldrakvällarna eller aktivt håller kontakt med skolan. Dessa vårdnadshavare kan kontaktas genom klassens lärare, läraren i det egna modersmålet eller om möjligt genom kulturtolk eller -ledare om skolan har sådana att tillgå.

I Nummenpakan koulu i Åbo har man lång erfarenhet av att ordna flerspråkiga föräldrakvällar. Lärare som behärskar olika elevers förstaspråk har hjälpt till att översätta inbjudningar och förfrågningar på förhand för att se om elevernas föräldrar ämnar delta i tillfället. På föräldrakvällarna har de största språken i skolan representerats, vilka har varit arabiska, somali, kurdiska, albanska och ryska. Föräldrakvällarna har varit omkring två timmar långa. I början av kvällen har vårdnadshavarna delats in i grupper enligt språk och därefter har grupperna rört sig till olika stationer där skolans personal har befunnit sig. En tolk, hemspråkslärare eller lärare som undervisar på elevens modersmål har följt vårdnadshavarna genom stationerna.

De ämnen som behandlas under föräldrakvällarna bör vara aktuella eller svara mot vårdnadshavarnas behov. Ämnena kan beröra vårdnadshavare eller lärare. Vad behöver vårdnadshavarna hjälp med? I Nummenpakan koulu har ämnen som diskuterats varit till exempel:

• Användning av programmet Wilma
• Skolans möjligheter att ge stöd
• Skolans fester
• Gymnastiklektioner
• Det egna modersmålets betydelse, det muntliga språkets och skolspråkets skillnader, samt hur barnets målspråk kan stödjas
• Hur barnet kan stödjas i läxarbetet trots vårdnadshavares svaga kompetens i skolspråket
• Utvärdering och möjligheter till fortsatt utbildning

Det är bra att göra det så enkelt som möjligt för vårdnadshavarna att delta i föräldrakvällarna. I Nummenpakan koulu har de flerspråkiga föräldrakvällarna ordnats med möjlighet till barnpassning, vilket har ökat särskilt mammornas deltagande i föräldrakvällarna. Barnpassning har ordnats i förskolans utrymmen, och barnen har skötts av stödelever i årskurs nio tillsammans med en lärare. Föräldrakvällarna bör ordnas på en plats som är lättillgänglig för vårdnadshavarna. Den egna närskolan är ofta det bästa alternativet. Tiden bör också vara lämplig för vårdnadshavarna, därför bör till exempel tidpunkter för centrala högtider inom andra religioner beaktas.

Utöver utvärderings- och utvecklingssamtal samt föräldrakvällar kan skolan bedriva annan inkluderande verksamhet som berör alla föräldrar.

Kommunikation

Som tillägg till traditionella kommunikationsmedel kan läraren sända information såsom videofiler, Whatsapp-meddelanden eller om möjligt meddelanden på vårdnadshavarnas egna språk. Läraren kan också sända videor till vårdnadshavarna där eleverna på sitt eget språk berättar vad de jobbar med inom skolämnet i fråga. (eNorssi)

Vårdnadshavarna till skolan

Vårdnadshavare är intresserade av att bekanta sig med skolans vardag, vilket motiverar att bjuda in dem till skolan. Detta kan göras till exempel under ämnesöverskridande undervisningsveckor eller på eventuella skollördagar. Med hjälp av olika organisationer har man också testat nya arrangemang: till exempel Äidit mukana-tjänsten har gett invandrarmammor möjligheten att delta i samma lektioner som elever.

Klubbar och workshoppar

Diverse klubbar eller workshoppar kan med fördel ordnas för alla vårdnadshavare. Nummenpakan koulu har till exempel ordnat tårtklubbar på fars- och morsdag där vårdnadshavare har delat med sig av sina färdigheter. I klubbverksamheten kan man ta hjälp av till exempel föreningar.

Exkursioner

Exkursioner kan göras till lokala destinationer tillsammans med vårdnadshavarna. Genom att besöka kulturhistoriska platser får vårdnadshavarna bekanta sig med Finlands kultur och historia. Barnen följer med på studiebesöket.

Vårdnadshavarna kan med fördel besöka platser för fortsatt utbildning, till årskurs tio eller till en JOPO-klass. Eventuella fördomar kan krossas genom studiebesök.

VALO-kväll för elever och vårdnadshavare inom förberedande utbildning

I Uleåborg har det arrangerats en VALO-dag (3.2) för elever inom förberedande utbildning. Till kvällen har unga talare med olika språk- och kultulturbakgrund kallats. Dessa personer har gått olika vägar från förberedande utbildning till andra stadiets läroanstalter, högskolor eller arbetsliv. Studerandena inom den förberedande utbildningen har på förhand tagit fram frågor att ställa angående skola, studier och livet i allmänhet. Några av den förberedande utbildningens elever har fungerat som konferencierer under tillfället. Språket under VALO-kvällen har varit finska, och man har försökt reservera en tolk för alla de språkgrupper eleverna representerar. För språkgrupper med många deltagare har man försökt få med fler tolkar med, så att gruppen kan delas.

Till VALO-kvällen har eleverna bakat någonting att bjuda alla deltagare på. Utöver VALO-eleverna har också andra högstadieelever, VALO-elevernas vårdnadshavare och vänner bjudits in. Som tack har man delat ut till exempel biobiljetter till de som talat under kvällen. VALO-kvällarna har varit givande tillställningar för både elever och vårdnadshavare. När talarna berättar om sina studier, sitt arbete och viktiga erfarenheter, sjunker det in på ett helt annat sätt hos lyssnarna än när läraren handleder.

Flerspråkighet på skolans hemsidor

På skolans hemsida kan skolan presenteras på flera olika språk. Där kan också elevernas flerspråkiga texter publiceras.

Mångkulturell kokbok – ett exempel på mångsidiga projekt som inkluderar vårdnadshavare

I Nummenpakan koulu har man tillsammans med elever och vårdnadshavare sammanställt en kokbok som innehåller familjernas favoriträtter. Recepten sände vårdnadshavarna in via Wilma. Favoritreceptet fick vara skrivet på det egna språket, vilket sänkte tröskeln för att bidra med ett recept.