Språkmedveten praxis

VAD BETYDER SPRÅKMEDVETENHET?

 

I DivEd anser vi att språkmedveten undervisning innefattar åtminstone tre delområden: kunskap om språk och deras uppbyggnad, kunskap om läroämnen samt kunskap om flerspråkighet och hur man stöttar flerspråkighet. Läraren behöver inte behärska alla grammatiska regler, men bör kunna identifiera utmanande strukturer i en text. Exempel på utmanade strukturer är bland annat participformer: ”Hjärnan skickar avgående impulser till specifik muskel”. För många läsare är det svårt att urskilja verbet skickar och participen avgående.

Utöver det här bör läraren känna till specifika drag för språket i det egna läroämnet. Historieläraren bör exempelvis vara medveten om att det i läroböckerna i historia finns många tidsuttryck och tidsformer, passivformer och uttryck för orsak och verkan. Av den anledningen är det viktigt att historieläraren känner till de här formerna. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) är alla lärare en språklig förebild och samtidigt en lärare i det egna läroämnets språk.

Läraren måste också vara medveten om skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk. Under rasterna och vid kaffebordet dominerar vardagsspråket men klassrummen präglas ett skolspråk som präglas av ämnesspecifikt språk och ett språk som är relaterat till skolans verksamhet och verksamhetskultur. Ingen har skolspråket som modersmål och därför bör läraren leda och stödja eleven i användningen i skolspråket.

En viktig egenskap hos en språkmedveten lärare är att värdesätta flerspråkighet och elevernas många språkliga resurser. Lärande sker på flera språk och därför bör skolans språk inte begränsas till ett enda. Att uppmärksamma språken i skolans vardag förbättrar också den språkliga medvetenheten hos de elever som har svenska som modersmål.

Hur förverkligar man språklig medvetenhet i praktiken?

Det första steget är att vara medveten om språket i sin egen undervisning, de goda rutinerna kommer därefter. På den här webbsidan har vi samlat praktiska exempel på hur språklig medvetenhet kan integreras i alla läroämnen. Materialet är hämtat från litteratur och lärare. Vi samlar fortfarande in exempel på hur språklig medvetenhet kan användas i undervisning.

SPRÅKLIG MEDVETENHET I PRAKTIKEN

 

  • Ha en översikt över lektionens struktur synligt för alla på tavlan
  • Lista upp uttryck och begrepp som behövs för att kunna diskutera i läroämnet. Till exempel: därför, på grund av att, förorsaka, leda till, som en följd, påverkas av.
  • Börja, avsluta och övergå alltid från ett ämne till ett annat på ett tydligt sätt (Saario 2009). Många kan ha svårt uppfatta om läraren övergår till att ge instruktioner utan att explicit säga det.
  • Det viktigaste innehållet ska presenteras alltid på minst två olika sätt, till exempel muntligt och skriftligt eller visuellt (Saario 2009). Om hemläxorna endast kontrolleras muntligt kan det hända att många inte hänger med.
  • Visa förhållandet mellan saker och ting visuellt till exempel med bilder, scheman eller teckningar (Saario 2009).
  • Använd översikter, till exempel kartor och innehållsförteckningar innan ett nytt ämne behandlas. Översikterna hjälper eleverna att fokusera på läsningen eller lyssnandet, och det hjälper dem att aktivera tidigare kunskap (Saario 2009).
  • Ge ordentligt med tid åt att presentera nya fenomen, upprepa ofta och använd olika formuleringar (Saario 2009).
  • Håll pauser efter frågor så att eleverna har tillräckligt med tid att processa frågorna och svaren (Saario 2009).
  • Gör det till en vana att öppna upp och förklara nya begrepp (Kuukka 2009).
  • Ge en lista på nyckelord åt eleverna vid varje ny sekvens (Kuukka 2009).
  • Skapa tillsammans med eleverna en begreppslista, eller använd färdiga listor (Kuukka 2009).
  • Försäkra dig om att uppgiftstyperna är bekanta för eleverna: öva först genom att svara på provuppgifter tillsammans (Nissilä 2009).
SPRÅKLIG MEDVETENHET VID LÄSNING AV TEXTER

 

  • Förutse. Vad känner eleven till från förut om ämnet som ska behandlas? Vad bör eleven lära sig?
  • Granska huvud- och underrubriker. Vad kommer man att tänka på när man läser dem?
  • Granska bilderna. Vilka tolkningar och vilket resonemang frammanar bilderna?
  • Läs texterna i flera omgångar. Läs kursiverade eller svärtade begrepp, läs de första meningarna i stycket och viktiga årtal
  • Identifiera textens attribut. Var och hur hittar man centrala begrepp, och var finns deras definitioner?
  • Läs texten styckevis. Ta vara på den viktiga informationen och sammanfatta det med egna ord antingen muntligt eller skriftligt
  • Ögna igenom texten. Ge eleven 30 sekunder att gå igenom texten på egen hand, för att sedan diskutera tillsammans. Upprepa genom att låta eleverna läsa igenom texten igen för att efter genomläsningen ringa in nyckelord, och strecka under viktiga partier.
  • Fyll på begreppskartan allt eftersom läsningen fortskrider.
  • Presentera det lästa med hjälp av bilder.
  • Utforska betydelsen av begreppen. När är definitionerna heltäckande, när är de otillräckliga? Definitionerna kan tas från t.ex. provsvar
  • Studera och jämför provsvar och essäer.

(Tukia, Aalto & Mustonen 2007.)

KÄLLOR

 

ATT STÖTTA ELEVENS MODERSMÅL OCH ANVÄNDA DET SOM EN RESURS

 

  • Samarbeta med läraren i elevens modersmål
  • Använd språkspecifika vokabulär i olika ämnen
  • Samarbetsgrupper: låt elever med samma modersmål jobba i samma grupp. På det här sättet kan eleverna diskutera ämnet på det egna modersmålet
  • Överväg ifall eleverna kan använda lexikon vid provtillfällen, eller ifall de kan skriva provet på det egna modersmålet. För att gå igenom provet kan läraren i det egna modersmålet hjälpa.
  • Skyltar och föremål i skolan kan översättas till ett flertal språk. Det samma gäller för till exempel välkomsthälsningar på väggarna.
  • Morgonsamlingarna i skolan kan ske på flera språk, till exempel kan man hälsa på flera olika språk och sjunga födelsedagssånger på många modersmål
  • I skolan kan man uppmärksamma modersmålets dag, ordna språk- och kulturveckor eller hålla fenomenbaserad undervisning som fokuserar på språk och kultur
  • Skolan kan ordna olika språkgrupper.

(Jenni Alisaari och Samran Khezri)

UPPGIFTER

 

Språk- och kulturmedvetenhets bingo

Bingot kan spelas tillsammans med kollegerna, det kan fästas på anslagstavlan i lärarrummet eller användas som en kom ihåg-lista för kultur- och språkmedveten undervisning.

SCHEMAN FÖR SPRÅKMEDVETEN UNDERVISNING

 

Aktivering av tidigare kunskap

Det lönar sig att närma sig nytt ämnesstoff först efter att man har fått en uppfattning om elevernas förhandskunskaper. På det här sättet är det lättare för eleverna att veta när man förflyttar sig från ett ämne till ett annat (Rapatti, K. & Kuukka, I., 2009. (red). Yhteistä kieltä luomassa – suomea opetteleva opetusryhmässäni. UBS.)

 

Frayers mall

Med hjälp av den här mallen kan man lära sig nya ord som kan användas i alla läroämnen. Eleverna kan också bilda ”språkdetektiv”-grupper som lägger till några ord som varje dag uppdaterar listan på ord som används i undervisningen. I slutet på veckan kan man ha en tävling med de insamlade orden (Cummins J. & Early M. 2015. Big Ideas for Expanding Minds – Teaching English Language Learners Across the Curriculum.)

 

Venns diagram

Diagrammet kan användas för att jämföra två saker. Med hjälp av diagrammet kan skillnader och likheter skönjas tydligt. Diagrammet kan också förstoras och läggas upp som en affisch på klassväggen.