Språkmedveten praxis för lärare

• Ha en översikt över lektionens struktur synligt för alla på tavlan
• Lista upp uttryck och begrepp som behövs för att kunna diskutera i läroämnet. Till exempel: därför, på grund av att, förorsaka, leda till, som en följd, påverkas av.
• Börja, avsluta och övergå alltid från ett ämne till ett annat på ett tydligt sätt (Saario 2009). Många kan ha svårt uppfatta om läraren övergår till att ge instruktioner utan att explicit säga det.
• Det viktigaste innehållet ska presenteras alltid på minst två olika sätt, till exempel muntligt och skriftligt eller visuellt (Saario 2009). Om hemläxorna endast kontrolleras muntligt kan det hända att många inte hänger med.
• Visa förhållandet mellan saker och ting visuellt till exempel med bilder, scheman eller teckningar (Saario 2009).
• Använd översikter, till exempel kartor och innehållsförteckningar innan ett nytt ämne behandlas. Översikterna hjälper eleverna att fokusera på läsningen eller lyssnandet, och det hjälper dem att aktivera tidigare kunskap (Saario 2009).
• Ge ordentligt med tid åt att presentera nya fenomen, upprepa ofta och använd olika formuleringar (Saario 2009).
• Håll pauser efter frågor så att eleverna har tillräckligt med tid att processa frågorna och svaren (Saario 2009).
• Gör det till en vana att öppna upp och förklara nya begrepp (Kuukka 2009).
• Ge en lista på nyckelord åt eleverna vid varje ny sekvens (Kuukka 2009).
• Skapa tillsammans med eleverna en begreppslista, eller använd färdiga listor (Kuukka 2009).
• Försäkra dig om att uppgiftstyperna är bekanta för eleverna: öva först genom att svara på provuppgifter tillsammans (Nissilä 2009).

Källor

Praxis samlade av DivED från skolor

• I början av lektionen skriver läraren några begrepp på tavlan och berättar att målet med lektionen är att lära sig dessa. I slutet av lektionen kontrolleras om eleverna har förstått och lärt sig begreppen i fråga. Läraren meddelar även vårdnadshavarna de mest centrala begreppen så att de kan diskuteras också hemma.

• Förutse. Vad känner eleven till från förut om ämnet som ska behandlas? Vad bör eleven lära sig?
• Granska huvud- och underrubriker. Vad kommer man att tänka på när man läser dem?
• Granska bilderna. Vilka tolkningar och vilket resonemang frammanar bilderna?
• Läs texterna i flera omgångar. Läs kursiverade eller svärtade begrepp, läs de första meningarna i stycket och viktiga årtal
• Identifiera textens attribut. Var och hur hittar man centrala begrepp, och var finns deras definitioner?
• Läs texten styckevis. Ta vara på den viktiga informationen och sammanfatta det med egna ord antingen muntligt eller skriftligt
• Ögna igenom texten. Ge eleven 30 sekunder att gå igenom texten på egen hand, för att sedan diskutera tillsammans. Upprepa genom att låta eleverna läsa igenom texten igen för att efter genomläsningen ringa in nyckelord, och strecka under viktiga partier.
• Fyll på begreppskartan allt eftersom läsningen fortskrider.
• Presentera det lästa med hjälp av bilder.
• Utforska betydelsen av begreppen. När är definitionerna heltäckande, när är de otillräckliga? Definitionerna kan tas från t.ex. provsvar
• Studera och jämför provsvar och essäer.

Tukia, K., Aalto, E. & Mustonen, S. 2007. S2-oppilas lukijana – Miten opetan tekstinymmärtämisen taitoja? Virke 4/2007, s. 32–36.

Praxis samlade av DivED från skolor

• Eleverna får som uppgift att först göra anteckningar själv och sedan med en kompis. Efter det görs ännu anteckningar tillsammans. De färdiga anteckningarna granskas och varje ställe söks i läroboken. De olika faserna kan delas upp till olika lektioner.
• På en lektion där man behandlar läsning av texter i läroboken, uppfattning av det mest centrala och hur man kan förutse frågorna i provet kan läraren ge olika uppgifter som anknyter sig till kapitlet i läroboken till eleverna. En del av eleverna kan leta efter nyckelord som andra elever måste förklara. En del kan hitta på rätt/fel-påstående och en del öppna frågor. Uppgiften fungerar speciellt i grupper med stora skillnader i läsförmåga eller kunskaper i svenska eftersom läraren kan ge eleverna uppgifter på olika nivåer. Uppgifterna behandlas dock tillsammans så att alla elever får nytta av det som andra har gjort.

• Samarbeta med läraren i elevens modersmål
• Använd språkspecifika vokabulär i olika ämnen
• Samarbetsgrupper: låt elever med samma modersmål jobba i samma grupp. På det här sättet kan eleverna diskutera ämnet på det egna modersmålet
• Överväg ifall eleverna kan använda lexikon vid provtillfällen, eller ifall de kan skriva provet på det egna modersmålet. För att gå igenom provet kan läraren i det egna modersmålet hjälpa.
• Skyltar och föremål i skolan kan översättas till ett flertal språk. Det samma gäller för till exempel välkomsthälsningar på väggarna.
• Morgonsamlingarna i skolan kan ske på flera språk, till exempel kan man hälsa på flera olika språk och sjunga födelsedagssånger på många modersmål
• I skolan kan man uppmärksamma modersmålets dag, ordna språk- och kulturveckor eller hålla fenomenbaserad undervisning som fokuserar på språk och kultur
• Skolan kan ordna olika språkgrupper.

Gissar du luckorna?

Idéen är att läraren har täckt över centrala ord och eleverna ska gissa dessa ord. I den svåraste versionen börjar man med en helt tom sida. Eleverna föreslår ord och när de gissar rätt blir texten så småningom fullständigare. (Gibbons, P. 2002. Scaffolding Language, Scaffolding Learning. Teaching Second Language Learners in the Mainstream Classroom. Portsmouth: Heinemann.)

Aktivering av tidigare kunskap

Det lönar sig att närma sig nytt ämnesstoff först efter att man har fått en uppfattning om elevernas förhandskunskaper. På det här sättet är det lättare för eleverna att veta när man förflyttar sig från ett ämne till ett annat (Rapatti, K. & Kuukka, I., 2009. (red). Yhteistä kieltä luomassa – suomea opetteleva opetusryhmässäni. UBS.)

Skicka postkort utomlands med din klass

Dagens Mening

Läraren väljer en mening ur läroboken och den diskuteras med klassen under 15–20 minuter. Syftet är att diskutera både innehållet och språket. Det lönar sig att välja en mening med språkligt utmanande strukturer, viktiga begrepp och med innehåll som eleverna borde lära sig. I uppgiften är det väsentligt att eleverna utsätts för akademiskt språk med hjälp av diskussionen. (Cummins J. & Early M. 2015. Big Ideas for Expanding Minds – Teaching English Language Learners Across the Curriculum. Don Mills: Rubicon.)

Frayers mall

Med hjälp av den här mallen kan man lära sig nya ord som kan användas i alla läroämnen. Eleverna kan också bilda ”språkdetektiv”-grupper som lägger till några ord som varje dag uppdaterar listan på ord som används i undervisningen.

Eleverna antecknar tillsammans ord i ordbehandlingsprogram eller i häftet. Utgående från det valda temat söker eleverna nya ord, söker förklaringar, synonymer och skriver en mening där det valda ordet ingår. Vidare ritar eleverna en bild eller söker en färdig bild på nätet. I mindre grupper kan eleverna tilldelas olika uppgifter. Det är även möjligt att dela in eleverna i smågrupper vars uppgift är att varje dag tillföra ordövningen 2–5 ord. I slutet på veckan kan man ha en tävling med de insamlade orden. (Cummins J. & Early M. 2015. Big Ideas for Expanding Minds – Teaching English Language Learners Across the Curriculum. Don Mills: Rubicon.)

Öka begreppsförståelse

Med hjälp av denna uppgift kan man lära sig någon svår struktur. Idéen är att man läser samma mening högt tillsammans, men så att ord börjar plötsligt försvinna. Det går ändå att läsa högt tillsammans. Till sist har alla orden försvunnit, men ändå kommer man ihåg meningen. (Gibbons, P. 2002. Scaffolding Language, Scaffolding Learning. Teaching Second Language Learners in the Mainstream Classroom. Portsmouth: Heinemann.)

Venns diagram

Diagrammet kan användas för att jämföra två saker. Med hjälp av diagrammet kan skillnader och likheter skönjas tydligt. Diagrammet kan också förstoras och läggas upp som en affisch på klassväggen.

Språk- och kulturmedvetna uppgifter kan även vara funktionella. I funktionella uppgifter är det ur synvinkeln av språk- och kulturmedvetenhet viktigt att eleverna talar så mycket tillsammans som möjligt och med så många olika elever som möjligt. Att eleverna har möjlighet att tala om skolans innehåll på skolans språk främjar lärandet av språket i läroämnena. Att eleverna arbetar parvis och i en grupp med alla elever ökar deras interkulturella kompetens, dvs. deras förmåga att jobba med olika slags människor. Följande uppgifter kan tillämpas nästan i alla läroämnen.

Hitta paret

Med hitta paret- uppgiften är det lätt att få eleverna diskutera det aktuella ämnet tillsammans. Vanligtvis måste man i uppgiften hitta rätt par, alltså kunna kombinera bild med lämplig text. I en lapp kan man ha en bild och i andra lappen en text som passar ihop med bilden. I textkortet kan det till exempel stå ladusvala och bildkortet illustrerar ladusvalan. Uppgiften passar för inlärning av både språk och innehåll. Hitta paret-uppgiften kan man även använda när man måste dela in eleverna i par eller i grupper.

Exempel:

1. Skapa två skilda lappar, frågor och svar, om ett ämne som behandlas under lektionen.
2. Dela lapparna så att hälften av eleverna får frågelappar och hälften svarlappar.
3. Genom att röra sig omkring och diskutera med andra borde eleverna hitta ett svar eller en fråga som passar ihop.
4. När eleverna har hittat sina par skriver de en ny fråga om ämnet.
5. Eleverna läser sina lappar och den nya frågan högt.
6. Alternativt kan lapparna blandas på nytt och man måste hitta sitt par igen.

Variationer:

• ord och förklaringar
• bild och text som passar ihop
• namn på författare, bild och verk
• begrepp och grupper dit begreppen hör
• rätt ordning av ett kemiskt experiment
• matematiska förhållanden: till exempel förhållandet mellan bråktal och procenttal
• någon ordningsföljd som eleverna måste reda ut sinsemellan och förverkliga t.ex. iskall, kall, ljum, varm och het
• matematikuppgift, uppställning och rätt svar
• benämna olika språk, dess text och ord

Indelning till par eller grupper

För att få variation i paren och i grupper kan man be eleverna att rada upp sig enligt olika kriterier. Eleverna kan stå i rad enligt första bokstaven i förnamnet, enligt födelsedag, enligt när de har vaknat på morgonen osv. Läraren kan dela in eleverna som står bredvid varandra i raden i par eller grupper. För att kunna rada upp dig måste eleverna tala med varandra och när grupp eller par bytts får eleverna jobba med alla i gruppen.

Fest/kalas

Med denna uppgift kan man introducera eleverna till det aktuella temat och till det som de redan vet om det. Uppgiften kan användas även när man repeterar det som eleverna redan har lärt sig. Man skapar lika många frågor om ämnet som det finns elever i klassen. Eleverna får frågelapparna och musik spelas. Eleverna går omkring i klassrummet när musiken är på och när musiken pausas letar eleverna ett par. Båda ställer sin fråga turvis och tillsammans funderar på svar.

Språk- och kulturmedvetenhets bingo

Bingot kan spelas tillsammans med kollegerna, det kan fästas på anslagstavlan i lärarrummet eller användas som en kom ihåg-lista för kultur- och språkmedveten undervisning.

DivEDs sju språk- och kulturmedvetna praxis

DivED har ur internationell forskning urskiljt sju praxis som stödjer arbetsgemenskapens språk- och kulturmedvetna verksamhetskultur. Dessa kan användas som utgångspunkt för att utveckla verksamhetskulturen i den egna arbetsgemenskapen. Vad görs redan? Vilka saker behöver uppmärksammas mer? Vilka praktiska lösningar finns det för att skapa en språk- och kulturmedveten verksamhetskultur? Dessa frågor kan reflekteras över i smågrupper och tillsammans med hela arbetsgemenskapen. Skriv ut blanketten gärna i storleken A3.